Tenta

Hade tenta igår, glömde säga det! Har mått väldigt dåligt och har tagit mig till skolan enbart när jag verkligen behövt den senaste veckan. Fick åka in till akuten i söndags igen, feber och hemsk smärta i lungan, blir hemskickad efter 6 timmar av en medicindoktor som förklarar att det är normalt att ha ont i revbenen efter att man opererat dom. Jotack jag vet. 
Kunde där med inte plugga så himla bra utan satsade på en provomgång för att få en överblick över vad det faktiskt var För typ av tenta eftersom ingen hade koll på detta (vi är försökskaniner då de aldrig tidigare haft denna tentan). 
Jag kan ju säga att det kom lite allt möjligt, allt från läkemedel och dess biverkningar inom alla möjliga områden, psykisk ohälsa, barn och ungdom, äldre, palliativ vård, lagar, blodtransfusion mm. Det värsta var att papprena låg i en hög och man fick bara  ta ett åt gången. När man hade lagt ner sitt papper i en plastficka fick man inte ta tillbaka det igen även om man kom på något man ville tillägga. När man lagt ner pappret fick man ta nästa och så höll vi på. Jag hade en läkartid till min läkare som opererat mig precis efter så jag hann precis svara på alla frågor när det gått en timme och jag fick lov att gå. 

Det var sjukt jobbigt att ta sig in till stan med tåg och spårvagn och sitta och skriva tentan. Redan när jag hoppade av spårvagnen brast jag ut i gråt och fick torka tårarna ett bra tag och raska upp mig lite och sen gå in och göra tentan. 

Väl hos läkaren var det äntligen någon som tog mig på allvar. Han sa att jag har en förmodad pleurit i lungan och att det möjligtvis är det som ger mig feber. Sen kom jag på att jag tror att jag har UVI så då blev det test och odling på det med. Dock visade Stickan negativt men jag har väldigt ont bak på vänster sida av ryggen och jag och min läkare spekulerade om det kunde vara pyleonefrit men vi får väl se vad odlingen visar. 
Mitt crp är inte speciellt förhöjt så ingen vet egentligen vart febern kommer ifrån. Börjar bli jobbigt att må såhär dåligt iallafall... Min läkare ville lägga in mig på Sahlgrenska så att han kunde hålla koll på mig men jag tackade nej till det. Vill inte ligga där när jag egentligen inte är speciellt sjuk. Får komma på ett nytt besök på tisdag och ta nya prover, vi får se vad de visar då! 

Nu är vi lediga från skolan tills måndag iallafall. Skönt! Redo för termin 4! 

Sover förresten numera som en prinsessa i mitt nyfixade rum med ny säng och allt! 

En liten historia om ryggen

Jag fick en förfrågan om att berätta lite om ryggen från början så Jovisst kan dra det lite kort. Fick diagnosen skolios när jag var 16 år. Fick en Bostonkorsett (en hård plastkorsett) jag skulle ha 23 timmar per dygn och den hade jag i nästan ett år. Därefter fick jag beskedet att jag behövde operera ryggen då den blivit så pass sned. Opererade mig första gången strax efter jag fyllt 18 år. Efter åtta månader hade jag så ont på ena sidan att läkaren valde att ta ut det vänstra staget de hade satt in i ryggen.
 
I våras hade jag så ont av det andra staget att dom valde att plocka ut det med eftersom ryggen nu räknades som läkt och skulle hållas rak även utan stagen i ryggen. Anledningen till att jag hade ont märkte dom under operationen var för att en av skruvarna i ryggen satt löst och spetsen satt utanför kotan. Tyvärr blev ryggen mer och mer sned efter den operationen och jag hade fruktansvärda smärtor dagligen och hade svårt att sova på nätterna. Min läkare misstänkte att det ben man lagt in i kotorna första operationen kanske inte läkt mellan två kotor så att de glappade där, därför beslutades det om en fjärde operation som alltså var den jag gjorde nu den 15/12. Där såg det att det gungade rejält mellan två kotor vilket orsakade min smärta. Min läkare satte in nya stag i 6 kotor (första gången var det 9 kotor) så att det skulle hålla ihop det som inte var läkt. Tyvärr kunde han inte sätta i alla 9 vilket gör att ryggen inte blivit helt rak igen men i alla fall lite bättre.
 
Eftersom ryggen är sned bildas det en revbenspuckel på höger sida på ryggen som är jobbig när jag lutar mig mot stolar osv. Därför gjorde min läkare även en revbensplastik på den sidan där han tog bort 4 cm var av 5 revben. Man tog alltså bort ca 20 cm revben och satte sedan ihop revbenen igen. Jag har alltså 5 brutna revben och 6 opererade kotor. När jag vaknade efter operationen var jag supertrött och efter någon timma när jag lyckats kvickna till kom min läkare till uppvaket för att prata med mig, han besöker bokstavligen talat aldrig sina patienter på uppvaket till skillnad från sina kollegor. Han berättade att operationen hade tagit 5 timmar istället för 2 men att allt hade gått bra. Sen sa han att jag tyvärr måste åka tillbaka till operation för att han inte var säker på om han hade dragit åt en skruv. Där låg jag och log och väntade på att någon skulle säga "haha, skoja bara" men det kom inte, han var helt seriös. Jahapp. Det enda jag kunde kläcka ur mig var att ja då får ni söva mig i sängen för jag kan inte flytta över till ett operationsbord och jajamen det förstod dom. Så kl 5 på eftermiddagen sövdes jag igen efter att ha varit vaken 1 timma och de fick öppna upp allt igen men som tur var så var skruven redan åtskruvad, men jag är glad att han kollade istället för att det kanske skulle ha blivit ett problem i framtiden med en ny operation till det.
 
Vaknade igen kl 20 på kvällen och fick sedan sova på uppvaket så att de hade extra koll på mig under natten. Det häftigaste som jag fick lära mig var att man nu sätter en artärnål i handleden för att övervaka blodtrycket, det har jag aldrig sett innan! Nu slapp jag blodtrycksmanchetten hela natten! Hela dygnet på uppvaket hade jag mellan 120-160 i puls så de tog prover på sköldkörteln för att se om jag hade hypertyreos men så var inte fallet. Jag har nämligen hög puls vanligtvis också vilket besvärar mig då och då.
 
På morgonen efter hade jag min favoritsköterska Morgan som jag haft under tidigare operationer också. Han är den där sköterskan jag drömmer om att bli. Så otroligt snäll, rolig och han ser mig som den personen jag är bakom den sjuka och narkosflummiga julia som ligger i sängen. Han är verkligen världens bästa sjuksköterska! Det roligaste är att han kom ihåg mig trots att det gått två år sedan han tog hand om mig senast. Bästa underbara Morgan.
 
Under veckan på vårdavdelningen blev jag känd bland läkarna för de höga morfindoser jag gick på, vilket jag själv inte hade en aning om. De maxade upp mitt oxycontin till 30 mg morgon och kväll efter att morfinpumpen var dragen samt att jag under en dag åt ca 50 mg oxynorm. Den dagen hade jag svårt att hålla mig vaken och sjuksköterskorna blev oroliga och läkaren fick sänka dosen till 25 mg x 2 istället. Det var en läskig upplevelse att vara så bortkopplad från omvärlden trots att jag kämpade så enormt för att hålla mig vaken.
 
På grund av de höga morfindoserna kunde jag inte kissa när katetern drogs vilket ledde till en mängd tappningar innan en kateter åter igen sattes tillbaka då man insåg att det inte skulle fungera. När jag dagen efter hade så ont av katetern att det gjorde så ont att jag kved varje gång någon rörde vid påsen så kuffade undersköterskan om katetern. När jag sen satte mig upp och skulle äta fick jag SÅ SÅ ont i urinröret och jag försökte putta in slangen men det gjorde så ont att jag inte kunde röra mig. Därefter ramlade hela katetern ut halvt kuffad (uppblåst ballong) snacka om smärta kära vänner. Därefter kom allt igång då vi hade sänkt morfinet och min kära blåsa ville samarbeta med mig. Puh. Detta först en vecka efter op. Fick åka hem efter 9 dagar då jag både hunnit kräkts av att smaka på mat samt gått ner 4 kg. Fick åka hem i liggande sjuktransport och då käre Sven på samma avdelning skulle åt samma håll fick han åka med samtidigt.
 
Sven var en oklar herre i sina bästa år. Han kunde allt om sydamerika och han visste bäst om hur man skulle köra bilen. Vid minsta lilla gupp i vägen skrek han och jämrade sig och skällde på stackars lilla glada anna som körde transporten. Ett par gånger sa jag till honom att Anna gjorde det bästa över Göteborgs guppiga gator men han höll nog bara tyst en sekund av det. När han gnällde ville jag säga att det var minsann inte bara han som hade ont men jag knep ihop min lilla mun och agerade förstående vårdpersonal. Ha!
 
Efter tre dagar hemma var jag superandfådd och hade ont över bröstet på höger sida. Väntade två dagar för att se om det blev bättre men icke. Åkte till jourcentralen där de tog in mig akut (ingen väntan där inte) och läkaren sa att jag hade nedsatt andningsljud på höger lunga efter att ha lyssnat på lungorna och skickade mig direkt till akuten på det sjukhus jag jobbar. Där fick jag också komma in direkt men blev därefter prioriterad gul så det blev totalt 6 timmar på en hård brits på akuten. Sköterskorna tyckte jag var ett intressant fall då de aldrig tidigare sett någon som gjort en sådan operation. De försäkrade sig hela tiden om att jag inte tog illa upp utan att de bara tyckte det var intressant att se. Kolla på kära sköterskor! Med en misstanke om propp i lungan alternativt lungkollaps och pleuravätska (vilket jag självdiagnosticerade mig med efter att ha sett min röntgenbild) så fick jag göra en Ct thorax med kontrast (kändes som att kissa ner sig). Röntgen visade på en mindre mängd pleuravätska (vätska i lungsäcken) samt atelektaser i nedre delen av lungan vilket innebär att alveolerna aka lungblåsorna har kollapsat och klibbat ihop och tar därmed inte in någon luft. Den mycket fisförnäma doktorn skulle allt tala om för mig att ja ont  ryggen var normalt efter en sådan stor operation och lungan skulle läka om jag blåste i en pep-pipa så fort jag inte hade något annat för mig. Ville knäppa henne på näsan men höll mina fingrar i styr. Fy bubblan.  
 
Nu sitter jag här nästan tre veckor efter operationen och dör av ensamhet här hemma. Att bara ligga i sängen dag ut och dag in tar kål på mig. Jag saknar mitt jobb så mycket att det gör ont i hjärtat och bara tanken av att jag inte ska jobba på en månad dödar mig. På onsdag har jag skola och måste på något vis ta mig dit. Egentligen får jag knappt åka bil än så jag känner att en knökad stadsbuss inte är det rätta för mig just nu. Får se om någon vänlig själ skjutsar mig dit annars får det bli komplettering hemifrån! Lungan börjar må bättre och ryggen börjar väl sakta bli bättre den med. Revbenen är det som är mest svårläkt och hittills krasar de varje gång jag vänder mig i sängen, det är ett ljud ni skulle höra kära vänner! Inte lätt med revbensfrakturer inte. Jag inser nu att det lilla korta inlägget blev väldigt långt, jag hoppas jag är lika ambitiös med mitt skrivande i framtiden också hehe. Tack och hej vi hörs snart igen!
 
 
 


Imorgon åker jag äntligen hem!

Dan före dopparedan får jag äntligen komma hem från sjukhuset! Nu har jag legat i mitt lilla rum på Sahlgrenska i totalt 9 dagar så det ska bli skönt att komma "hem". Riktigt hem ska jag ju inte riktigt för jag klarar mig inte ensam riktigt än eftersom jag bor i egen lägenhet, men jag ska bo hos min fina "väninna/arbetskamrat/extramamma" som ska hjälpa mig den närmsta tiden och som jag även ska få fira jul med. 

Det har varit en oerhört tuff vecka och jag är så glad att den är över och så tacksam för den otroligt fina personalen som hjälpt mig så mycket! Kärlek till er. 







Tack alla

Op har gått bra men men ögonen får i kors konstant för jag är så trött och hög mm. Vi hörs 

Y
Bilderna från igår 

Nervös

Opereras imorgon bitti och börjar bli lite nervös kan man väl säga. Jag börjar bli van efter de tre tidigare operationerna men man kan nog aldrig vänja sig helt skulle jag tro. Ha en fin jul om jag skulle vara borta ifrån bloggen allt för länge! 




Läkemedelsberäkning

Imorgon ska jag skriva läkemedelsberäkningen för 4 gången gillt. Infusion som jag från början trodde jag skulle fixa bäst är det som blivit mitt fall varje gång! Ett fel varje gång, men imorgon hoppas jag på att fixa den! Det hade vart sååå skönt, även om jag förmodligen får en godkänd dispensansökan om att få börja termin 4 även med den efter mig. Håll tummarna för mig imorgon! 

Imorgon är även min sista dag i skolan för det här året. Så skönt, nu har jag bara plugg hemma efter operationen och sen börjar skolan den 7 januari. Kan inte börja skolan då pga ryggen men ska försöka komma dit på processorienterade handledningen som är 1,5 h lång, därefter får jag pallra mig iväg och skriva tenta den 13 januari. 



Massa delkurser

Denna kurs har de senaste veckorna bara bestått av nya delkurser typ varje vecka. Jisses! Har precis avslutat en vecka med barn och ungdomssjukvård där det egentligen bara vart ett grupparbete och lite föreläsningar. Skönt faktiskt! 

Nu har jag bara en vecka kvar i skolan innan jag opererar mig. Förlåt för mycket ryggsnack här men det är något väldigt centralt i mitt liv just nu. 

Fick mig ett bryt på inskrivningsdagen på Sahlgrenska i tisdags. Man är där en heldag inför operationen och lämnar prover, röntgar sig, pratar med läkaren, pratar med sjuksköterska och man ska även prata med sjukgymnast (eller fysioterapeut kanske jag ska säga nu) samt arbetsterapeut. Jag blev undersökt av en läkare jag aldrig tidigare träffat eftersom min vanliga läkare är upptagen med sitt sådana dagar. Hon visste egentligen inte så mycket om operationen (tro mig jag är en jobbig patient med 100 frågor, jag gillar att ha kontroll över situationen). Hon fick där med hämta min vanliga läkare, min kirurg som jag alltid träffar annars. Han kom in i rummet, mätte min rygg och höll på att gå innan jag stoppade honom. Läkare behöver sig verkligen en kurs i bemötande! 

I vilket fall som helst, han sa rakt ut att om inget är löst i ryggen så kan de inte göra något åt den utan kommer bara att göra en revbensplastik på höger sida för att få bort puckeln jag har på ryggen. Där med kan de inte steloperera ryggen så länge inte något är felläkt sedan tidigare operationer. Det fick mig att störtlipa där inne i undersökningsrummet Då jag insåg att jag kanske alltid kommer att få leva med denna enorma smärta i ryggen. 

Jag sa även till honom att min rygg kändes väldigt sned och han ryckte på axlarna och sa att ja som jag sagt är en liten korrektionsförlust normalt, 7-8 grader har han menat på tidigare. Han skickade därefter upp mig på röntgen och sen var det inget mer med det. 

På röntgen blev jag omhändertagen av en störtskön undersköterska som fick mig att le mitt i allt kaos, tack gode Gud för honom! Nyfiken som jag är (jobbig enligt personalen haha) knödde jag mig in och kollade på datorn hur bilden såg ut och fick mig en chock.  Fy bubblan min ryggrad mår inte bra. Tråkigt nog fick aldrig min läkare se bilden innan jag gick hem, skulle velat få en förklaring på denna progression av kröken. Den blir sned men man kan inte räta ut den enligt min läkare, det är knasigt! Man kan inre operera min rygg rak igen eftersom den redan stelopererats vilket innebär att det ligger ihopläkt ben över kotornA. Det var en stor sorg att få höra detta. 

Den 15 är det alltså dags, drygt en vecka kvar! Jag ska ligga på uppvaket i ett dygn, jag kommer att få kateter, dränage i ryggen, morfinpump som jag själv kan trycka på var 5e minut när jag får ont och jag kommer ha 6 avbrutna och förkortade revben bak på ryggen samt eventuellt stag i mitten av ryggen som håller ihop min ryggrad. Det är smärtsamt vill jag lova! En vecka kommer jag ligga på sjukhuset ungefär och får sedan åka hem i liggande sjuktransport och fira jul hög som ett hus av all smärtlindring! Nice,

Sista veckan i skolan nu handlar om psykisk ohälsa och därefter missar jag sista veckan som också är om psykisk ohälsa. Kommer att få ta igen två seminarier som jag missar annars är det ingen fara. Vi har en delkurs parallellt bredvid den vanliga kursen som heter processorienterad handledning. Där är vi en grupp som var tredje onsdag samlas med en handledande lärare och diskuterar problem och svårigheter efter exempelvis praktik osv. Det är 100% närvaro på den kursen för att få godkänt så där måste jag också komplettera med en skriftlig inlämning av ett problem, men det fixar sig ganska lätt. 

Hoppas ni som också pluggar kämpar på det sista inför jul nu och att ni andra har det bra med allt vad ni tar er för! Vi hörs :) ska uppdatera snart om kommande praktikperiod! 





Min röntgen från i tisdags! 



Vård i livets slutskede

I två veckor har vi haft den delkurs med inriktning på vård i livets slutskede. Det har varit extremt intensivt med ett eget arbete i ämnet samt tre seminarier samt gruppredovisning. Vi ska också granska två andras arbeten och skicka in det och därefter läsa någons granskning av mitt arbete och sedan ändra det om det behövs och skicka in igen. Puh. På måndag börjar nästa delkurs som handlar om barn och ungdomar, det ska bli kul! 

Nu har jag bara två veckor kvar i skolan innan jag blir sjukskriven och det är först nu jag inser hur mycket jag har att göra på dessa två veckor. Alla julklappar ska vara inhandlade, allt jag behöver inför operationen ska vara fixat och alla uppgifter i skolan ska vara färdiga, inklusive de jag missar när jag är sjukskriven. 

Måste ändå säga att jag gillar de här kurserna bättre än de superteoretiska med alla svåra salstentor. Den 11 har jag läkemedelsberäkning igen och blir så nervös att jag inte ska fixa den denna gång heller, men jag bör inte bli spärrad, eller? Den är typ på 1 poäng det kan inte vara någon fara att ta med det till nästa termin kan jag tycka. Vi får väl hoppas på det bästa. 

Sorry igen för den otroligt dåliga uppdateringen här. Glömmer av bloggen mitt i all skola och jobb, för ni som känner mig vet ju att jag har fullt upp ;) jobbar 95% november/december och det känns så skönt att kunna göra det i denna kursen. 

Ha det bäst tills vi hörs igen! 



Vätskebalans

Gjorde tentan i vätskebalans idag och för en gång skull känns det faktiskt helt okej efter en tenta! Vi får se vad resultatet blir, spännande! På en fråga där man skulle fylla i ett vätskebalansschema fanns svaret redan ifyllt och jag blev helt förvirrad och trodde att jag var helt dum i huvuet. När jag sedan såg att alla andra var lika förvirrade som jag så blev jag lite lättad, det var frågan det var fel på inte mig! Det fanns inte heller någon angiven plats att fylla i sin tentakod på pappret så jag gjorde aldrig det. När jag var färdig kom jag på att det hade ju vart smart att göra för hur sjutton ska dom kunna veta att det är min tenta nu? Blir galen på mig själv men framförallt på läraren. Vad gör man nu liksom. 
 
På torsdag är det examination i grupparbetet vi håller på med nu, ska bli skönt när det är över! Börjar räkna ner dagarna i skolan nu innan det äntligen är lite juluppehåll (sjukskrivning för min del). Ska bli skönt att få fokusera på lite annat utöver skolan faktiskt. 
Igår var jag på seans/sittning och fick lite budskap från andra sidan (ni som inte tror på sånt kan ju skratta eller sluta läsa här ;) ). Fick till mig massa saker som verkligen stämde in på mig och något som verkligen fick mig att känna mig varm i hjärtat var när hon sa till mig att jag var en person med många bollar i luften och att jag skulle fortsätta med det för att jag klarade av det och mådde bra av det. TACK, det är just det jag försökt säga till alla som säger till mig att sluta jobba. Skönt. Lite bekräftelse som iallafall får mig att fortsätta med det jag gör. Fick även till mig att jag skulle lyckas med det jag gjorde nu, kan ju inte bli bättre haha. 
 
 

Hejsan hoppsan november

En vecka in i november och terminen flyger förbi snabbare än jag hinner med. Jisses, mer än halva termin 3 är gjord. Har inte uppdaterat på ett tag men der har (som vanligt) vart fullt upp. 
 
Fick fina omdömen på min praktik och allt var frid och fröjd. Kändes dock tråkigt att sluta när man väl kommit in i arbetet men samtidigt skönt att komma tillbaka till skolan och de vanliga rutinerna. Just nu håller vi på med grupparbete där vi ska skriva en rapport om ett valfritt symtom och jag tillsammans med två härliga människor i klassen har valt att skriva om whiplash. Kul kul! Vi börjar äntligen bli färdiga och på torsdag är det redovisning/examination sen är vi även färdiga med denna delen. På tisdag har vi tenta i vätskebalans och lite panikslagen är jag då jag knappt vet vad vätskebalans är. Lite onice när man har grupparbete och tentaplugg samtidigt. 
 
Fick väldigt väldigt glada besked idag, jag blev godkänd på Symtom och tecken på ohälsa- tentan! Tjoho. Det betyder att jag nu endast har en liten liten del kvar i läkemedelsberäkningen sen ligger jag inte efter med en enda tenta. Fy tusan vad skönt det känns! Fick även godkänt på ett arbete vi hade under praktiken där vi skulle skriva om ett samtal med en patient- "Det vårdande samtalet" och reflektera över massa olika begrepp så som lidande hopp tröst etc. Skönt, livet börjar komma på rätsida igen. Nu är det bara det lilla lilla problemet med min rygg som förstör min vardag och jag får allt mer ångest över min framtid då jag vet att kommande månader kommer vara oerhört tuffa med smärta och ångest som jag inte kan göra något åt. En månad kvar till operation, gissa om jag försöker leva livet så mycket som möjligt nu innan medan jag fortfarande är rörlig och är nästan mig själv. 
 
Nu ska jag plugga vätskebalans innan det är dags för lite skönhetssömn. En 37 timmars arbetshelg ligger laddad för mig så lite sömn är nog bra att ha. Ha det fint! 

Så besviken

Är så besviken på mig Själv. Tentan idag kändes helt okej fastän det mestadels kom saker jag inte hade läst något om. Kände att jag kanske kunde få godkänt till jag pratade med Carin som nämnde något om astma. Då berättade hon vad hon svarat på en fråga och jag insåg att jag inte läst frågan ordentligt utan svarat på det som gällde de första symtomen och missade helt sista meningen. Därav skrev jag om fel sjukdom och missade alla poäng på den frågan. Då kan jag omöjligt få godkänt. Menmen, vi får se. Som tur är har jag en gång i januari på mig också. Jag gillade faktiskt den här tentan, det första som Jag tyckt vart intressant att plugga på.

Godmorgon!

Stiger upp med tuppen även idag men inte för jobb eller praktik, utan en dum omtenta! Dags för symtom och tecken vid ohälsa för andra gången! Får se om jag kan mer än sist, det är sjukt mycket som snurrar i mitt huvud om alla möjliga sjukdomar. Ja, för så är det. Vi ska kunna nästan alla sjukdomar man kan tänkas komma på. Typ. Nästan. Usch.

Annars är det jobb som gäller för hela slanten denna helgen. Har saknat mina goingar jättemycket denna månaden när jag bara har jobbat mina två helger och inget mer. Ska trax åka in till tentasalen och försöka hitta en parkeringsplats, måste ha bilen om jag ska hinna till jobbet vilket inte är det lättaste i Göteborg med tanke på att det aldrig finns parkeringsplatser. 


Snart så

Den 15 december har jag lyckats få en tid till operation. Skönt! Missar alltså bara en vecka i skolan innan det blir juluppehåll. Förhoppningsvis klarar jag av att ta mig tillbaka efter 4 veckor när det är tenta igen i början av januari. Får se beroende på hur mina revben mår som kommer att vara det mest smärtsamma (de ska kapa av ett par revben? Förkorta Dom och sen sätta ihop dom igen. Ajaj.

Idag på praktiken fick jag vara med på mottagningen istället för vårdavdelningen. Fick följa en patient på alla olika stationer så som kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare och sjuksköterska. Intressant men föredrar sjuksköterskeyrket ;) på måndag ska jag vara där igen på eftermiddagen fast vara med på lab och ta prover, kul! 

Det är superkul att ha praktik men kan inte låta bli att längta tillbaka till skolan och få lite vardag igen. Mår inte bra av att gå upp tidigt, skratta ni men min kropp klarar inte av att gå upp vi 5 varje dag haha. 

Fick svar läkemedelsberäkningen var underkänd igen. Lyckats få 1 fel 3 gånger nu! Vad sysslar jag
Med?? Har en sista chans den 11 december, får satsa stenhårt då.

Halva praktiken är gjord!

Nu har jag gått halva tiden på min praktik, tiden flyger iväg! 
 
Några har undrat hur det går och vad jag får göra så tänkte svara på det. 
Jag tycker att det går bra men det är svårt att ha koll på allt som jag skrev i tidigare inlägg. Häromdan fick jag ha en egen patient vilket var väldigt kul, men rörigt då jag hade noll koll på vad som ska göras när en patient precis kommit in. Patienten var lika gammal som mig och hade föräldrarna vid sidan. Då tycker jag att det är jobbigt att ta ledningen när jag själv är osäker på det som ska göras och sägas, men det gick nog bra ändå tror jag. 
 
Det jag får göra under min praktik nu är väl det mesta som sjuksköterskor gör i sitt dagliga arbete. Jag får ta blodprover och sätta pvk:er själv nu, jag får dela läkemedel och lära mig vad det är för läkemedel och vart de står på hyllan. Min handledare står endast och övervakar. Jag får blanda antibiotika och dropp och sätta dessa. Jag har lärt mig hur man använder en droppräknare när det behövs. Sedan är det ju det där med dokumentation och läkarronder. Jag börjar få en uppfattning vad de olika proverna innebär men långt ifrån alla. På läkarronderna tycker jag att det är lite svårt att hänga med ibland men det är ju tur att jag inte ska komma ihåg allt själv än. 
Till sist är det ju såklart också omvårdnaden av patienter, som är princip samma som när jag arbetar som undersköterska. 
 
Imorgon ska jag ha utvecklingssamtal med en ansvarig lärare från skolan, min huvudhandledare på praktiken och min handledare som jag går med mest (jag har tre stycken). Behöver jag ens nämna att det är toknervöst? Jag har inte riktigt fått någon uppfattning från min handledare om jag har en så kallad betryggande utveckling eller inte men vi får väl hoppas på det bästa. 
 
Idag går jag ett kvällspass så har utnyttjat en välbehövd sovmorgon. Skulle haft sovmorgon igår också men då stod bredbandsgubben utanför dörren kl 8 på morgonen så det blev inget med det. Nu försöker jag nå operationskoordinatorn för att boka in min operation i december, allt blir lite lättare med planering av skolan om jag får en tid och vet vad jag kommer att missa och inte. Men vi får väl se, med en telfontid 1 timme om dagen 4 dagar i veckan är det inte så lätt att få kontakt med henne då det nog är fler än jag som behöver utbyta ett par ord och det inte finns något kösystem. Heja sahlgrenska. 

Praktikar för fullt

Har nu gått 1,5 vecka på praktiken och jisses vad roligt! Har fått sätta massa pvk:er vilket är jätteroligt. Till och med att få dela mediciner tycker jag är roligt som inte fick göra något sådant på min förra praktik knappt. 
Idag var jag med på en gastroskopi och en koloskopi, riktigt häftigt att se men fy så obehagligt för patienten. Det hoppas jag att jag aldrig behöver vara med om själv. 
 
Samtidigt som det är superkul att ha praktik blir jag så himla osäker på min egen förmåga att klara alla dessa arbetsuppgifter själv om 1,5 år. Jag menar det är ju 100 000 saker man ska kunna och ha koll på som sjuksköterska. Jag har inte koll på hälften av allt som ska göras under dagen så det är då himla tur för patienterna att det inte är jag som har ansvar för dom för då hade det slutat illa. Nä, skämt åsido men det är sjukt mycket och det gör att jag får sådana där tankar igen att jag kanske inte klarar att bli sjuksköterska. Förhoppningsvis får man bättre koll med tiden? Jag är ju trots allt bara på termin 3. 
 
Jag är dödstrött av alla tidiga mornar. 6:45 är inte kul när man måste gå upp 5 varje morgon. Och jag ska väl inte klaga jag bor bara 40 minuter från Sahlgrenska med kollektivtrafiken, det finns dom som åker mycket längre, but still, dödstrött. Har bara fått 4 kvällspass på 5 veckor, hatar dagpass haha! Hade jag fått önska hade jag tagit bara kvällspass så att man får sovmorgon... Låter som en trött tonåring vilket jag nu nääästan är haha. 
  • 2017:

    Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni

  • 2016:

    Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, December

  • 2015:

    Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December

  • 2014:

    Januari, Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December

  • 2013:

    Februari, Mars, April, Maj, Juni, Juli, Augusti, September, Oktober, November, December